Har vi haft var del av pa denna resan, just nu drar en ny cyklon in mot Queensland i Australien, tyvarr drabbas aven vi av den da vi har haft harda vindar och mycket instabilt vader senaste dagarna, men som sagt var. Allt ar inte skit, vi har gjort massor med roliga saker ocksa.

Sista dagen i Queenstown tittade solen fram lite mot eftermiddagen sa vi gick pa en promenad och passade pa att aka upp i den gondol system som staden erbjuder.



Fin fin utsikt bjods det pa och en vacker solnedgang i dalen innan vi tog oss ned och tillbaka till vara sangar. Sondag var det dax att Milford Sound. Milford ar en fjord och inte en sound som upptackarna forst trodde, en ligger valdigt langt bort fran allt annat och vagen dit gar i en djupdalgang med hog berg pa bada sidor. En lang dag pa bussen blev det, blott och blasigt. Nagra roliga bilder blev det men pa det stora hela sa var det inte sa roligt. Det var kallt, och nar jag skirver att det var kallt da var det verkligen kallt. Fordelen med att det regnar ar att det finns manga fler vattenfall att hitta pa, men hur manga vattenfall orkar man med att se? ar ganska leds pa dem just nu iaf...



Det var en riktigt kall dag och batturen vi gjorde i sjalva Milford var ruggigt kallt och ruggig som bilden ovan visar, men sag inte langt framfor sig och vinden piskade in i fjorden. Det blev manga koppar te senare pa kvallen... Mandagen var det express till Invercargil for att slappa av dem som skulle till Stevart Island, landets sydligaste punkt. Vadret var som dagen innan, piskade regn och vindar upp till 150 km/h. Och det kandes for det var inte alls varmt ute och nar regnt val oste ned sa regnade det i vinkel. Men vi hann iallafall med nagra stopp pa vagen och vi besokte landets sydligaste spets och varldens sydligaste Starbucks...



Mer gor man inte i den lilla staden en sadan dag da naturen satter spelreglerna och hela stan stanger kl 17:30. Tisdag bjod pa annu en lang dag i bussen. Vi korde fran invercargil till Dunedin, jag ar otroligt leds pa att aka buss nu. Aldrig en buss resa till, inte pa detta viset. Iallafall sa var temat for dagen "wild-life-spotting" sa vi korde runt pa platser dar man ofta ser vilda djur och letade efter dem. Ursakt mig men det var rent sloseri med en hel dag. Klart som fan att 45 pers som valler ur en orange buss skrammer bort allt vilt som fortfarande ar vilt. Till och med faren som betade vi vagkanten sprang iavg nar vi korde forbi. Vi korde aven forbi ett vattenfall som skulle vara blatt och vackert och landets mest fotograferade. Men den stora mangden regn hade gjort vattnet brunt. Till sist sa fick vi se lite vilt iallafall och sent pa kvallen anlande vi till Dunedin dar vi besokte varldens brantaste gatan innan vi lagade middag och avnjot en tv kvall med cola och morotskaka...



Idag har vi kort vidare och vadret har kort med oss, morgonen var regn och piskande vindar. Under dagen sa har regnt avtagit men vindarna ar kvar och ja. Vadret ar inte att lita pa. Vi hann iallafall med ett fotostopp vid en massa stenklot pa en strand innan det kom en enorm regnskur. Just nu befinner vi oss i de sodra alperna precis nedanfor Mt. Cook.



Nagonstans under molnen finns toppen vi ar har for att titta pa. Imorgon drar vi vidare och hoppas pa fint vader sa vi kan ge oss utoch riverrafta pa fredag innan vi anlander till Christchurch... nu ska jag ut och ta bilder pa berg-i-moln =)